torsdag, april 22, 2010

Hemma!

Här tror man att man är käck när man mobilbloggar från sjukhuset men uppenbarligen så släppte inte betongbunker-rummet igenom mina inlägg.

Hur som helst så är vi hemma nu, Tristan sover i sin egen säng och verkar nöjd med det. Fortfarande hosta, men den är inte mycket att göra åt. Febern behandlas med Alvedon några dagar till och vi hjälper andningen med Airomir och Pulmicort som vi ger i andningsmask. Inte poppis, men det hjälper ju honom.

Det var ju tur att vi åkte in, fick intensiv-inhalera över första natten. Varannan timme var dom in och väckte oss. Tristan gillar inte tjejer i blå sköterskekläder. ;) Igår var det lite mer mellanrum mellan andningarna, ca 6 timmar och i natt behövde vi bara en omgång vid 00.30 och en vid 6 i morse. Utöver den tid det har tagit och några undersökningar och blodprov däremellan så har han sovit hela tiden. Antingen sittande i mitt knä eller på min arm i den minst sagt otrevliga tältsängen. Inte en protest, inget Tristan-humör eller något, bara trött, trött, trött liten med tom blick och blekt ansikte. Inte riktigt den lille charmören man är van vid.

I morse kändes han dock piggare och han åt till och med en liten yoghurt till frukost. Efter den orkade han sitta lite på golvet och peta med sin boll. Helst ville han ut ur rummet, hela tiden, och satt och petade i dörrspringan för att få upp dörren. Så när vi fick åka hem efter ronden på förmiddagen så var han hemskt nöjd. Tror all dagens samlade energi gick åt till glädjejollret när vi mötte pappa på stan, åt lunch och sedan åkte hem. Han har varit vaken en sväng sedan vi kom hem och åt då nästan en halv burk lasagne. Sedan orkade han leka lite igen, men nu sover han. Men bättre verkar det sakta bli i alla fall.

2 kommentarer:

mamsen sa...

skönt för er båda att vara på hemmaplan
kran

Linda W sa...

Stackars lilla Tristan.. =(
Men nu är ni hemma och det är väl skönt!! Inge kul å vara inlagd med litet barn...

Kram